I går var vi in i Öregrund och strosade en liten stund. Maken och sönerna var akut glass sugna och då dög inte den vi hade i frysen. Medans dom åt glass passade jag på att glutta i butiker. Finns flera trevliga inredningsbutiker, Divas Boning där får jag verkligen lägga band på mig själv. Den butiken är helt perfekt om man gillar New England inspirerat. Sen gick jag till en litan loppis men det var så himla mycke folk och trångt så jag gav upp. Brevid glasscaféet ligger Rådhus boden. I den butiken kan man hitta mycket som passar till lantlig inredning, bra priser är det också. Med maken i butiken brevid så tänkte jag efter noga hi,hi. Är ju egentligen inget jag MÅSTE ha. Men på en skänk stod hon ,en glad och vacker shoppingdam. Ha,ha tänkte jag när jag gick förbi, så där kommer jag att se ut när jag är 65. Plötsligt hör jag någon viska mitt namn. Vänder mig om, men där står bara för mig okända personer och dom kan ju inte veta vad jag heter. Fortsätter kika runt lite, sen beslutar jag mig för att gå. På väg ut går jag förbi skänken med shoppingdamen på. Då är det nån som drar mig i tröjan, psst -köp mig snälla!....va hörde jag rätt? gick till herren i butiken och frågade vad den lilla damen kosta. Ja hon kostar 100 kronor. Jaha tänkte jag, lika bra jag köper henne med mig hem hi,hi. Så här ungefär berättade jag för maken. Han sa bara att det var imponerande att jag bara gjort av med 100:- på ca 1 timme. Förstod inte riktigt vad han menade hi,hi =).